Varför äggfrysning?

Allt fler kvinnor väljer att frysa in sina ägg tidigt i livet för att kunna få barn senare. Detta är en stark och ökande trend i västvärlden. Orsakerna till detta är flera. En kraftigt förbättrad teknik, som ger större chans till graviditet efter tining av äggen är en viktig förutsättning. De biologiska förutsättningarna är tydliga: redan vid 30 års ålder inleds en lätt sänkning av fruktsamheten hos kvinnan, en sänkning som blir mer markant vid 35 års ålder.

Hur stor roll spelar egentligen åldern?

Bilden visar hur den skattade chansen att bli gravid varje månad (varje ägglossning) avtar med stigande ålder. Bäst chans har man i yngre år. I övre 30-åren sker en mer märkbar förändring och vid 40 och däröver är chansen nere på bara enstaka procent.


Efter fyllda 43 år är det mycket få kvinnor som får barn. En vanlig missuppfattning är att provrörsbefruktning, IVF, kan trolla bort den här åldersfaktorn. Tyvärr är det inte så, chansen att lyckas med IVF vid 43 år är under 10 %, räknat per startad behandling, och vid 44 och 45 års ålder är siffrorna nere på enstaka procent. Men man läser ju i tidningarna om kända kvinnor som får barn i ännu högre ålder, hur går det till? Nästan alltid har de då blivit gravida med donerade ägg från kvinnor i betydligt lägre ålder, utan att det framgår i tidningsartikeln.

Vem väljer att frysa sina ägg?

Den vanligaste anledningen är att man ännu inte hittat sin livspartner och tycker att åren går med den tickande biologiska klockan. Det kan också vara olämpligt att få barn under de närmaste åren av studieskäl eller yrkesskäl. I andra fall finns rent medicinska orsaker, vilka kan göra det olämpligt med graviditet under de närmaste åren. I en del fall kan en planerad medicinsk behandling påverka fruktsamheten. Det kan röra sig om behandling med läkemedel, cellgifter eller strålning, vilka kan påverka mängden och kvalitén på äggen i äggstockarna.

Vid vilken ålder bör man frysa in sina ägg?

Det beror på den enskilda kvinnans ”äggreserv”. Detta är ett viktigt begrepp i all fertilitetsverksamhet och uttrycker hur många ägg som troligen finns kvar i äggstockarna. Alla ägg bildas i fosterstadiet, och varje månad ”dör” hundratals ägg, för att till sist vara slut vid klimakteriet. Detta är en process som inte påverkas av t ex p-piller, dvs den kan inte hindras eller bromsas upp.

Hur utreder man och vad har den s k äggreserven för betydelse?

Äggreserven mäts enkelt med ultraljudsundersökning av äggstockarna. Gynekologen kan då mäta äggstockarnas volym och räkna de små omogna äggblåsorna. Ofta kompletteras den undersökningen med analys av hormonet AMH i ett blodprov. Ju fler äggblåsor äggstockarna uppvisar och ju högre AMH man har, desto bättre är äggreserven. Äggreserven minskar med ökande ålder, så i allmänhet uppvisar kvinnor efter fyllda 43 år ganska få äggblåsor och låga värden på AMH, medan kvinnor under 30 år generellt har en bra äggreserv.  För de flesta kvinnor börjar en minskad äggreserv visa sig efter 35 år.

Den individuella variationen i äggreserv mellan olika kvinnor i samma ålder är stor, och något som troligen är bestämt redan vid födseln. Detta innebär att det kan vara en bra idé att låta en kunnig fertilitetsläkare bedöma ens äggreserv redan i 20-25-års åldern. Om en sådan undersökning visar nedsatta nivåer av äggblåsor och AMH kan det vara dags att fundera över att frysa in ägg redan vid den åldern. Om äggreserven visar sig vara mycket bra, kan en eventuell äggfrys vänta till 30-35 års ålder.

Vad kan anses vara bra, medelbra och dålig äggreserv?

Ett AMH-värde under 0,5 µg/l anses lågt, 0,5 till 1 något nedsatt, 1 till 2 fullt OK och över 2 bra. Vid 5 och över är äggreserven mycket bra och äggstockarna har många äggblåsor och kallas för PCO eller multifollikulära.

(Har du lämnat prov på AMH men fått svar i enheten pmol/L? Dividera ditt värde med 7,14 så får du det i µg/L.)

Hur många ägg ska man sikta på att frysa in?

Ännu finns inget enkelt svar på den frågan, eftersom metoden är relativt ny, och det ligger i metodens natur att det kan ta lång tid innan man tinar och låter befrukta äggen, dvs innan vi har ett stort material att dra slutsatser från. Tills vidare får vi nöja oss med en prognosmodell som tagits fram av forskare på Harvard University, USA. Bilden visar deras beräkningar av chansen att få minst ett barn vid olika åldrar och totalt infrysta ägg. De har utgått från kända resultat från frysta och tinade ägg för olika åldrar och kompletterat med resultaten från ett antal äggdonationer, där donatorerna oftast varit yngre än den yngsta åldersgruppen (< 35 år) bland kvinnorna med egna frysta ägg. Här ses att man har 90 % chans att få barn om man har fryst in 20 ägg före 36 års ålder, medan för att nå samma sannolikhet till barn vid infrysning vid 37 års ålder kräver infrysning av ca 33 ägg.

Även på denna länk kan du läsa om chansen att få barn om frysta ägg används.

Man bör observera att om man har en låg äggreserv kan det krävas orimligt många ägguttagningar för att komma upp i en totalmängd av frysta ägg på över 20 ägg, så man kan behöva nöja sig med färre ägg och därför en lägre chans att få barn.

Hur många ägg kan man då förvänta sig vid olika AMH-nivåer? Se tabell här nedan.

AMH (µg/L)        antal ägg, ca
-----        -----
0 – 0,5        <5
0,5 - 1        5-10
1 - 2        7-15
2 - 3        15-20
> 3        15-30

(Har du lämnat prov på AMH men fått svar i enheten pmol/L? Dividera ditt värde med 7,14 så får du det i µg/L.)


Dessa nivåer ska ses som mycket ungefärliga, dvs enstaka kvinnor kan få över 20 ägg även med relativt låga AMH och enstaka kvinnor med höga AMH kan få en äggskörd under 10 ägg.